tisdag, 25 september, 2018

Månadens andakt: Att brottas med Gud

Månadens andakt: Att brottas med Gud

mars 1, 2018 Publicerad av Kommentarer inaktiverade för Månadens andakt: Att brottas med Gud

Text: Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara kyrka, Stockholm

I söndags morse gick jag för ovanlighetens skull och köpte en Hänt i veckan innan jag skulle predika i Klara kyrka. Hur många av er har läst den? Vågar ni inte erkänna?

Jag minns att förra gången jag köpte denna tidning var när jag var i yngre tonåren och skulle köpa den till en av mina systrar eller min mamma. Till min fasa så var killen i kassan en av mina innebandyförebilder för fritidsgården. Så när jag kom fram till disken så sa jag:
– Tja, jag ska ju inte läsa den här, men min mamma sa att jag skulle köpa den till henne.
Varpå den större killen, min förebild i kassan svarade
– Det är lugnt killen, du behöver inte skämmas alltså. Jag brukar läsa den själv ibland.
Det hjälpte inte hur många gånger jag försökte övertyga honom att den inte var till mig.

Anledningen till att jag nu köpte tidningen var att dagens huvudperson i söndagens GT-text, Jakob, verkligen skulle platsat i Hänt i veckan. Han hade en historia fylld av relationssvårigheter och skandaler som en nutida press kunde gottat sig i.

Jakobs CV innehöll bland annat att han på ett nedrigt sätt köpt sin brors förstfödslorätt, bedragit sin far Isak genom att låtsas vara brodern Esau, fått Isaks välsignelse. Han hade flytt från Esau till farbror Laban i Haran, arbetat i sju år för att få Labans dotter Rakel till hustru, men blev efter dessa sju år bedragen av Laban och fick istället dottern Lea. Efter ytterligare sju års arbete hos Laban fick han äntligen Rakel. Sedan fick han barn med Rakels slavinna Bilha, eftersom Rakel var ofruktsam. Sedan fick han fly från farbror Laban som han en gång flytt till och Laban förföljer Jakob. Jakob skickar försoningsgåvor till broder Esau så att han inte skall ha en bakom sig och en framför sig som vill döda honom och så kommer Jakob fram till Jabboks vad. Där skickar han över båda sina hustrur, båda sina slavinnor, sina elva söner, ja alla kulturkrockar han har jämfört med vår kultur inklusive allt som tillhörde honom.

Och han blir ensam kvar.
Ensam kvar. Kanske Bibelns bästa väg, en huvudväg i Bibeln till möte med Gud. Vi möter Honom i gudstjänst, i gemenskap, i samtal, på torget och på ICA javisst, men att bli ensam kvar?

Notera vidare att Jakob inte brottades med en man. Nej, en man brottades med Jakob. Initiativet till brottningsmatchen låg hos mannen som av kyrkohistorien och bibeltolkare antingen tolkat som just en man, eller som en ängel, Gud i mänsklig gestalt eller kort sagt som Gud. Har ni någon gång hört uttrycket ”Det var han som började”? När barn eller vuxna bråkar och vill skylla på den andra och säger “det var han som började”. Det kunde Jakob i detta fall säga om Gud. Det var Han som började. Och varför började Han då. Jo, jag tror att Gud ville ha något av Jakob. Jag tror att Han ville ha eller snarare ta hans falska självgodhet, på NT-språk: hans kött. Hans tro på att felet alltid är alla andras och aldrig hans eget. Och Gud kom för att ta det by force if neccesary, med våld om så behövs.

Och Jakob ropar till slut ”Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig”
Visst kan det ibland, i varje fall på ytan, se ut som att en person kan tävla och hävda sig mot Gud, men när det ser ut att vara så, är det ju Gud som låter matchen pågå för att Hans syften med fighten skall slå in. Kanske är detta ett vanligt misstolkat bibelställe. Det är lätt att feltolka den till att det är Jakob eller vi som liksom sätter villkoren på Gud – ”Jag släpper dig inte förrän du …” – nej, det är inte här Jakob som sätter villkoren. Detta är en bruten Jakob som hela sitt liv flytt, satt sina egna villkor, skyllt på alla andra, inte levt för sin Gud men som här i brottningen blir berövad sin självgodhet och sträcker sig efter det enda han har kvar: Gud. Med orden “Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig”. Gud var det enda Jakob hade kvar. Och det, vänner, är ju det bästa man kan önska en människa, insikten om att Herren är vår början och vårt slut.
 
Så vad händer? Jo, Jakob får ett nytt namn. Varför? Han har fått bli en ny människa. Börjar det inte lukta NT och Jesus? Att möta Jesus, få förlåtelse för det onda som varit, få ta emot Godheten själv, få ett nytt liv med ny kraft, ny tro och riktigt hopp. Från att heta Jakob, en som fuskar, till att kallas Israel som ungefär betyder Gud regerar.

Och han välsignade honom där. Detta är kanske en av de bibelverser jag varit den svagaste av bibellärare för. Jag tänkte tidigare att “ja, och sen blev ju allt bra” och det blev en liten oas där för Jakob med beduiner som kom med solfjädrar och svalkade honom i hetta och lite vattenfall och dricka med paraply i och så … tills jag läste en bibelkommentar som så uttryckligt sa att välsignelsen för Jakob var ju själva brottningen – själva brottningen – eftersom brottningen var på Guds initiativ och med Gud.

Våga brottas och fasta för Kristus i Fastetid!



%d bloggare gillar detta: